Kommer ni ihåg Johanna, som vann korten "Hjärtetrådar? Eller rättare, bebisen i magen fick en lott också, och det var den som vann. Kom sen och säg att det inte är mening i allt!! Är det någon som spinner hjärtetrådar mellan sig och mamma så är det väl ett foster i magen. Johanna skrev i sin blogg att nu har halva tiden gått och bebisen har börjat ge sitt tillkänna genom försiktiga rörelser. I sin blogg hade Johanna ett foto hon tagit med sin webkamera, som jag blev helförtjust i. Jag frågade om jag fick jobba lite med det, och visst fick jag det. Johanna är så stolt över sin växande mage. Jag kommer ihåg precis hur det känns även om det är evigheter sedan mina ungar låg i magen. har väl aldrig upplevt en sådan fantastisk tid av under. Jag kände att det skulle vara svart-vitt. Här är min bild, och Johannas egen underst.
Förövrigt är jag också upptagen av en liten bebis, men en hund-sådan. Puh...det är fullt upp med torka kiss o bajs, lära de första reglerna och finna sig i att denna gamla lata datorbundna dam mår mycket väl av att rastas ibland LOL. Jag kanske rentav kommer att uppskatta det. För säkerhets skull har jag fixat material till en primitiv liten rastgård för uteplatsen. Att gå ut kl 4-5 på morgonen är väl inte precis det man längtar efter. För en sån liten valp är ju tiden mellan skvättarna inte lång, och skall jag få henne rumsren någorlunda snabbt, får jag vara uppfinningsrik. Jag gör helt enkelt en liten hage av två eller tre omgångar kompostgaller och förankrar i jorden med typ tältpinnar. Då kan vi lätt flytta undan den när fastis kommer med gräsklipparen till våren. Såklart jag får ha henne under uppsikt, hon är en liten grävare, och skulle i princip kunna gräva sig ur inhägnaden, men det är skönt att slippa kasta sig i kläderna tidigt tidigt. En stor del av min tid går åt till att bara förundras och glädjas åt detta lilla knyte av energi och kärlek, som plötsligt blivit en sådan viktig del av min värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar