Smycken av InVisionArt


fredag 25 november 2011

Total lycka! Mor o dotter med grisöra

Visst syns det att det är mor o dotter!
Dom börjar faktiskt få roligt tillsammans, som kompisar. Ibland släpper Pixie rollen som uppfostrare, och de  leker ganska jämnstarka faktiskt. I dragkamp är det inte alltid Pixie som avgår med segern. Hon är stark lilla Ninja, och hennes tänder så mycket vassare än Pixies.
Nu känns det som vi börjar inrätta oss som en liten familj. Ninja är med ute på kortare promenader. Jätteroligt tycker hon, skuttar fram i gräset, men följer ändå Pixie ganska bra.
Litet PS: Inga mer grisöron, båda blev lösa i magen :-)

måndag 21 november 2011

Viktor flyttar till sitt nya hem.

dog, puppy art

pet acrylic prints
Sista korten på Viktor innan han lämnar mig och Pixie.
Jag hade ju  annonser ute på Viktor både på Blocket, Vovve och gratissiter, men de gav inga tillförlitliga svar. Jag satte också upp en annons i affären här i Rävlanda, och den gav napp. han har fått en underbar ny matte, en äldre dam, precis som jag, som kan ge Viktor all den tid och kärlek som jag önskar honom. En bonus är att damens dotter bor här i Rävlanda, så vi får träffa Viktor igen, på juldagen första gången. Jag är så lycklig, och det är Viktors nya matte också.
Avskedet kändes inte så svårt, eftersom jag vet att han kommer att få det bra.

tisdag 15 november 2011

Små o stora huller om buller

Det är så roligt att se mina småttingar med andra hundar, det funkar jättebra. De är inte ett dugg rädda eller skygga, tycker bara det är buskul. Jag undrar i mitt stilla sinne hur pass bra deras uppfattning om sin egen storlek är.
I förhållande till människor är det klart bäst att sitta på golvet, eller ännu hellre ligga. Då blir man överlupen och av med både örhängen och hårsnodd :-)
Det där sista sker med fördel  när matte sover. Hmmm...jag tycks sova tungt, märker ingenting.

torsdag 10 november 2011

Valparna sju veckor igår

dog acrylic prints
Tiden bara flyger iväg, och valparna flyger omkring också. Perioder av intensiv lek varvas med sömn i jämn takt. Idag blev jag väckt redan före fem, det är ovanligt. Hann med både sopa o tvätta golven och byta lakan innan jag vanligtvis vaknar. I går hade vi besök av vännen Karin och hennes tre hundar. Två cockiepoo och en springer spaniel, De små är inte ett dugg rädda för stora hundar. Så här fanns plötsligt sex hundar, gick jättefint.
Ha det bra i höstmörkret!

onsdag 9 november 2011

Dragkamp med mamma


Viktor försöker dra till sig den roliga leksaken, och antingen är han ganska stark, eller också låter Pixie honom vinna. De leker ganska vilt nu de små. Jag studerar dem i leken och de är ganska jämnstarka.Ingen lägger sig frivilligt för den andre. Stunden efter ligger de fridfullt o sover tätt ihop. Jag är så glad att de blev två. Pixie var ju enda barn, så hon har inte varit med om syskonlek. Nu har hon sina små att leka med och det gör hon gärna. Hn är ju fortfarande bara två år och lekfull hon också.

måndag 7 november 2011

Några sovposer


 Fick några härliga sovbilder idag. Visst är de ljuvliga mina små gryn!

tisdag 1 november 2011

Nu är valparna snart 6 veckor

De växer så det knakar, långa ben har de fått, tar sig ur och i valplådan själva, så min nattsömn är inte vad den brukar vara :-) Sååå gulliga, springer omkring och undersöker världen,
De har börjat äta torrfoder nu, och dricka vatten, men vill gärna ha en liten skvätt från mamma Pixie också. Hon avvisar dem mer och mer. Dags för hel avvänjning snart.


Bara två veckor kvar till besök hos veterinären för chipmärkning och undersökning och vaccination. Tiden bara rusar iväg.
Nu hoppas jag bara att jag finner ett bra hem till Viktor snart. I slutet på november är ju rätt tid för honom att flytta.
Idag har jag annonserat i Norge också. Kanske det kan ge napp.
Jag fick ett svar, men jag tycker inte det lät så bra, Jag vill ju bara ha det bästa för min lille grabb.

torsdag 27 oktober 2011

Besök av dottern Lena i lördags

För att säga sig bara älska katter, så gullade hon en hel del med Pixies valpar, tyckte de var söta. Man kan ändra uppfattning. Förresten är det väl så med både djur- och människobebbar att man lätt faller för dem. Tur är väl det, de är ju så hjälplösa.

Hmmm...skall jag vara ärlig, så är mina femveckorsvalpar inte särskilt hjälplösa. De kutar omkring, jag har nyss släppt loss dem i min lägenhet. De får vara överallt utom i vardagsrummet. Där finns för många sladdar att tugga på. Resten av lägenheten är nu valpsäkrad.

Lena lärde dem att njuta av att tugga på fingrar, något som de hänger sig åt med stor frenesi. :-(
Lena tog också ett helt underbart kort av Viktor, som har fått bli mitt huvudfoto i annonserna jag lagt ut nu. Jag letar ju efter ett nytt hem till honom. Om tre veckor har han ju åldern inne för att flytta, men jag ser nog helst att han väntar till han är nio veckor.

Förresten är det ju inte alls säkert att den rätta köparen dyker upp på länge. Jag är hellre beredd att behålla honom över tiden än att sälja honom till första intresserade köpare. Såklart jag vill att min lille älskling skall få komma till bästa möjliga hem.
Kors, klockan har sprungit iväg till halv två igen. Samma procedur varje natt
(Same procedure as last year James :-)
Önskar er alla en fortsatt god sömn!!

torsdag 20 oktober 2011

Fyra veckor och ny mat på gång

Efter fyra veckor är det dags att börja smaka annan mat, Valpfodret funkar bra eftersom det går att göra gröt av om man blandar med vatten. Visserligen har valparna fått tänder, men än är det inte dags för hårt foder.
Om man tittar på bilden ser det ju prydligt ut, men såg betydligt geggigare ut efter en stund när de klivit i maten :-) Bäst går det att handmata dem så här i början. Tur de bara är två. Kan tänka mig hur det skulle sett ut om de varit sex eller så.
Valparna börjar bli riktigt busiga nu, försöker tugga på varandra o Pixie med sina sylvassa små tänder, så hon har fått börja uppfostra när de blir för jobbiga. Signe har fått byta namn. Jag fastnade för Ninja, känns bra.

Visar ännu en närbild på Viktor, som ju söker ett nytt bra hem så småningom. Han skall ju stanna hos mamma Pixie tills han är minst åtta veckor, jag föredrar 9 veckor, så någon gång i slutet av november är det dags för honom att flytta.
Han kommer att bli trefärgad, med en hel del rött, mer lik sin pappa än Ninja, som nog blir mer lik Pixie, Just nu är han en liten rund kille som ideligen hamnar på rygg. Ser så rolig ut när han kämpar för att vända sig. Nå, den rondören kommer snart att försvinna när de börjar springa runt här hemma.
Båda två är riktigt keliga nu, slickar mig i ansiktet när de kommer åt, men leker bara i korta perioder. Mycket av deras liv går fortfarande åt till att sova.
Det var allt från vecka 4.
Ha det bra!

lördag 15 oktober 2011

Tre veckor gamla nu

Inleder med Viktor, det är ju till honom jag söker ett nytt bra hem. Är någon sugen? eller känner någon?. Han blir en stilig kille, är väldigt försigkommen och gillar att busa med syrran, som är den som sover mest.
Dom börjar bli underbart roliga att titta på nu, ostadiga på benen än, men pilar omkring för fullt, för att sen plötsligt tvärsomna.
Har upptäckt varandra, söker sig till varandra och nafsar o busar. Pixie börjar få ett sjå att uppfostra. De har, kors i taket, börjat kissa o bajsa på tidning redan, bara tre veckor gamla.
Här lite mer bilder!



söndag 9 oktober 2011

Fönster mot världen

woman canvas prints

Nu är valparna 17 dagar gamla och ögonen har gradvis öppnats. Än så länge se blicken lite beslöjad ut, synen kommer väl så småningom att bli klarare. De har också börjat reagera på ljud. Om jag visslar fladdrar deras små öron. Om man tittar noga kan man se antydan till öronfrans . Skall bli spännande att följa deras utveckling. Just nu är de så feta av mammas goda mjölk att benen inte riktigt bär dem. Lägger jag dem på golvet paddlar de omkring som små snabba sälar :-)

fredag 30 september 2011

En mors vakande öga

Valparna växer så det knakar. Idag efter 9 dagar väger Viktor 350 gram o Signe 330. Var skall detta sluta? :-)
De kryper numera ofta ur det lilla boet själva, har blivit lite trångt därinne, men Pixie är vaksam, kollar dom noga. Nå, ibland kommer någon bort i ett hörn, och matte får gripa in. Nu går jag och väntar på att ögonen skall öppnas, brukar ske mellan tionde och fjortonde dagen. Ut o skåda eran mamma, små gryn!!

Annars händer inte så mycket. De äter, sover, växer. Som Yin&Yang låg de i Pixies mage, ligger ofta så nu också

Det var allt från valplådan idag. Ha en skön dag!

tisdag 27 september 2011

Han vill redan ut i världen


Viktor är en kämpe! 6 dagar gammal försöker han ta sig över kanten. Pixie vill fortfarande vara i boet med dom, även om det är väl trångt. Hmmm...kanske det som är skönt.
Släpper jag ut dom i stora valplådan sprider de sig och Pixie kan inte samla dom . Bättre sedan när de får ögon och kan hitta mamma när de är hungriga.
Natten har varit lugn. Viktor piper en hel del medan syrran mestadels är tyst. Undrar om han har magknip, såsom han lägger på sig. Från 126 gram till 280 gram på sex dagar! Inte dåligt alls. Syrran som tänker mer på sin figur har gått från 145 gram till 260 gram på samma tid.
Pixie har sovit en hel del av natten hos mig. Valparna behöver henne inte hela tiden längre.
Går och väntar på att snika mig till en liten tvättid. Alla tider idag är upptagna, men inte alla utnyttjar hela sin tid. Vi har fyratimmarspass och det är nästan alltid ledigt när man behöver, men just idag, när jag har mycket får jag fjäska med någon.
Ha en skön dag! Här lyser solen, så det lovar gott.

måndag 26 september 2011

Sjung med mig!

...eller rättare Gäääääsp!! Viktor, den krabaten är ett yrväder redan, och kryper snart över kanten till sitt lilla bo. Han är ett matvrak också.På 5 dagar har han fördubblat sin vikt. Signe som är den lugnare typen ligger faktisk lite efter även om hon vägde betydligt mer från början.
Att få låna valparna bara en liten stund är inget som ses med blida ögon av Pixie. Hon rusar efter och är ängsligt vaksam. Inget ont får ju hända hennes barn!!
Nätterna är lugna, jag vaknar då och då för att kolla. Allt som behöver göras är att då och då fiska fram Viktor bakom Pixies rygg. Han kryper ju över, under och bakom :-) Signe ligger där hon ligger, vid bästa tutten.
Ha en bra dag!

söndag 25 september 2011

Pixie får lite längre pauser

Pixie är uppe o rör på sig mellan matningvarven. Vi tog faktiskt en riktig promenad idag, bara ett par kvarter, men ändå. Pixie njuter av att röra på sig mer än på gräsmattan utanför huset.
Valparna äter o växer. I går kväll vägde båda över 200 gram. Svårt att få båda på bild med ansiktet framåt. Här en stilstudie av Signe, som vi ju skall behålla

De visar redan helt olika temperament. Viktor är den livlige företagsamme. Han har nästan lyckats ta sig över kanten på deras bo. Signe är stillsam och mycket tystare än brorsan. Passar bra med en kompis till Pixie som är lugnare än hon.
Här ett foto av pappa Diesel o mamma Pixie vid ungefär samma ålder, skulle tippa på 4 månader.
Som det nu ser ut kan man ana att Viktor blir den ljusare av de två, men det är för tidigt än att spå för mycket.
Det var allt från valplådan för idag, tror jag :-)
Ha en skön söndag!

lördag 24 september 2011

Fight om bästa tutten

Alltid hungriga små pyren! Dom lägger minsann på sig ordentligt. Viktor har gått om Signe som ju var tyngre från början. Han har ökat från 126 g till 195g, Signe från 145g till 190g.
Natten har varit lugn, jag har sovit ganska bra mellan varven. Jag sov med kläderna på inatt igen för säkerhets skull. Pixie ville ut mitt i natten så det var ju bra.
Ibland är det jobbigt att vara utsugen mamma, i synnerhet när man inte vill äta o dricka. Pixie kan inte trugas på ngt sätt, nu är det bara att hoppas hon kommer igång. Hon dricker välling med mixad lever, men de näringsrika pullorna och vanligt vatten avvisar hon. Jag vill inte ge henne välling mer än en gång om dagen.
När man tittar på valparna nu börjar man kunna se att Viktor kommer att bli mycket ljusare än Signe på kroppen. Så spännande att se hur det slutligen kommer att bli.
I alla fall är det  ju Signe vi kommer att behålla, vilken färg och teckning hon än kommer att få. Lillgullet!!

Nu hojtar Pixie att hon vill ut, så ni får ha en skön lördag!!

fredag 23 september 2011

Med huvudet ut mot världen


För en gångs skull är det inte bara rumpor jag fångat med kameran, Viktor har somnat med huvudet ut mot Stora Världen :-) Det verkar som om han är den livligaste och mest företagsamma av dom. Han är också den som ökat mest i vikt, från 126 gram till nästan 170 gram från natten till onsdag till fredag morgon. Signe som vägde mer från början ligger nu bara 10 gram eller så före Viktor. Lite svårt att väga dem eftersom de inte ligger still i vågskålen, och jag får kämpa med Pixie som hela tiden försöker norpa dem tillbaka från vågen. Tror nog att hon skulle lyfta dem i nackskinnet om jag inte höll henne tillbaka. Måste ju väga färdigt. Det är inte tal om att hon godvilligt låter mig låna dom, hon är på dem och slickar så fort jag tar någon av dem i handen.
Hon talar om när hon behöver gå ut, men ger sig knappast mer än minimal tid att uträtta sina behov. In till bebbarna, fort, fort!! Jag kämpar för att hinna torka av det mesta våta från tassar o mage innan hon rusar in till lådan igen. Vilken hängivenhet!!
Bekymret med Pixie nu är att hon inte vill dricka vatten och äta, Majsvälling med eller utan  mixad kycklinglever dricker hon ivrigt, torrfodret har hon bara ätit en gång. Nå, det bättrar sig förhoppningsvis. Vägde henne igår, 3,4 kg. Alltså 2 hekto under normalvikt.
Valpmormor, dvs jag, har fått riktigt mycket sömn i natt. Visserligen har jag sovit påklädd under filten bara, men ganska många timmar sammanlagt. Varje gång jag vaknat har allt varit lugnt i valplådan, ungarna snuttar o Pixie sover men inte djupt.

Skönt, jag kan se fram emot en dag utan gårdagens trötthet. Kanske jag till och med kan ägna mig åt lite annat än valpbilder. Så skönt att ha arbetsbänken med min laptop härinne i sovrummet, alldeles nära valplådan, kan ju inte sitta hela dagarna och beundra, även om man gör det en hel del. Bara njuta av att se de små liven och mamma Pixie. Jag förundrar mig över hur det instinktstyrda mammabeteendet gick på som en klocka när första valpen föddes. Inga tveksamheter här inte. Tänker på när jag kom hem med Lena från BB. Inte var jag så säker då inte. Nu var det ju så att jag jobbat som barnpsykolog, och jag fick uppleva en konflikt mellan inläst och inbyggt. Till slut la jag symboliskt upp all boklig kunskap på hatthyllan i hallen och var bara modersinstinkt.
Det var som sjutton!! Jag tror mig ana blå himmel och en kommande sol. Så skönt det vore med lite annat än regn och grått!!
Ha en skön fredag!!

torsdag 22 september 2011

Hängiven mamma, trött mormor

Pixie står knappast ut med att gå ut ock kissa i en minut, tjuter som en stucken gris och vill genast in till valparna igen. Tiken, lilla Signe har lite svårt att suga, hon måste stimuleras en hel del, Kan ju inte bero på att hon är för liten, hon var ju den största av dom, men är i alla fall den som ökat minst i vikt.
Pixie har äntligen börjat äta de förhatliga pullorna för dräktiga o digivande tikar, som hon nobbat förut. Bra! Hon är också förtjust i majsvälling. Har börjat blanda lite kycklinglever i, det lär stimulera mjölkproduktionen.
Ack ja, mycket att tänka på för lilla mormor, som inte får så mycket sömn. I gengäld har jag fått magkatarr av allt kaffe.
Ha en skön torsdag!

onsdag 21 september 2011

Valparna kom inatt

Fem dagar före beräknad tid, en hane på 126 gram, och efter ytterligare över 2 timmar, en tik på 145 gram.
Nu är både Pixie o jag ganska slaka. Jag är så innerligt tacksam mot vännerna Ingela och Karin som var här och offrade sin nattsömn för att hjälpa oss. Lite bilder
Pixie har ont

Här kommer Viktor, jag bara fick det namnet till mig, får gå bra som "arbetsnamn", med rumpan först.
Han var på hugget direkt, väldigt livlig, och sög sig fast som en liten igel

Sedan verkade Pixie lugn, inget mer värkarbete på länge. Ingela och Karin var ute och vallade henne i omgångar för att få igång värkarbetet igen. Efter över två timmars väntan kom äntligen en tik med huvudet först. Gud signe, sa jag, så nu kallar jag henne Signe tillsvidare. Hon ville inte riktigt släppa, moderkakan kom inte med, så vi blev tvungna att klippa navelsträngen ändå.

Moderkakan kom en halvtimme senare, sedan spred sig lugnet.Pixie fick vila lite och jag somnade till en timme ung.
Fick lite besvär att få Signe att greppa spenen och börja dia, men det har nog löst sig nu. Får vara uppmärksam, för hon verkar inte så på hugget som brorsan, trots att hon är större.
Nu är jag trött och hungrig. KAFFE!!!!