En mors vakande öga

Valparna växer så det knakar. Idag efter 9 dagar väger Viktor 350 gram o Signe 330. Var skall detta sluta? :-)
De kryper numera ofta ur det lilla boet själva, har blivit lite trångt därinne, men Pixie är vaksam, kollar dom noga. Nå, ibland kommer någon bort i ett hörn, och matte får gripa in. Nu går jag och väntar på att ögonen skall öppnas, brukar ske mellan tionde och fjortonde dagen. Ut o skåda eran mamma, små gryn!!

Annars händer inte så mycket. De äter, sover, växer. Som Yin&Yang låg de i Pixies mage, ligger ofta så nu också

Det var allt från valplådan idag. Ha en skön dag!

Han vill redan ut i världen

Viktor är en kämpe! 6 dagar gammal försöker han ta sig över kanten. Pixie vill fortfarande vara i boet med dom, även om det är väl trångt. Hmmm...kanske det som är skönt.
Släpper jag ut dom i stora valplådan sprider de sig och Pixie kan inte samla dom . Bättre sedan när de får ögon och kan hitta mamma när de är hungriga.
Natten har varit lugn. Viktor piper en hel del medan syrran mestadels är tyst. Undrar om han har magknip, såsom han lägger på sig. Från 126 gram till 280 gram på sex dagar! Inte dåligt alls. Syrran som tänker mer på sin figur har gått från 145 gram till 260 gram på samma tid.
Pixie har sovit en hel del av natten hos mig. Valparna behöver henne inte hela tiden längre.
Går och väntar på att snika mig till en liten tvättid. Alla tider idag är upptagna, men inte alla utnyttjar hela sin tid. Vi har fyratimmarspass och det är nästan alltid ledigt när man behöver, men just idag, när jag har mycket får jag fjäska med någon.
Ha en skön dag! Här lyser solen, så det lovar gott.

Sjung med mig!

...eller rättare Gäääääsp!! Viktor, den krabaten är ett yrväder redan, och kryper snart över kanten till sitt lilla bo. Han är ett matvrak också.På 5 dagar har han fördubblat sin vikt. Signe som är den lugnare typen ligger faktisk lite efter även om hon vägde betydligt mer från början.

Att få låna valparna bara en liten stund är inget som ses med blida ögon av Pixie. Hon rusar efter och är ängsligt vaksam. Inget ont får ju hända hennes barn!!

Nätterna är lugna, jag vaknar då och då för att kolla. Allt som behöver göras är att då och då fiska fram Viktor bakom Pixies rygg. Han kryper ju över, under och bakom :-) Signe ligger där hon ligger, vid bästa tutten.
Ha en bra dag!

Pixie får lite längre pauser

Pixie är uppe o rör på sig mellan matningvarven. Vi tog faktiskt en riktig promenad idag, bara ett par kvarter, men ändå. Pixie njuter av att röra på sig mer än på gräsmattan utanför huset.
Valparna äter o växer. I går kväll vägde båda över 200 gram. Svårt att få båda på bild med ansiktet framåt. Här en stilstudie av Signe, som vi ju skall behålla

De visar redan helt olika temperament. Viktor är den livlige företagsamme. Han har nästan lyckats ta sig över kanten på deras bo. Signe är stillsam och mycket tystare än brorsan. Passar bra med en kompis till Pixie som är lugnare än hon.
Här ett foto av pappa Diesel o mamma Pixie vid ungefär samma ålder, skulle tippa på 4 månader.

Som det nu ser ut kan man ana att Viktor blir den ljusare av de två, men det är för tidigt än att spå för mycket.
Det var allt från valplådan för idag, tror jag :-)
Ha en skön söndag!

Fight om bästa tutten

Alltid hungriga små pyren! Dom lägger minsann på sig ordentligt. Viktor har gått om Signe som ju var tyngre från början. Han har ökat från 126 g till 195g, Signe från 145g till 190g.
Natten har varit lugn, jag har sovit ganska bra mellan varven. Jag sov med kläderna på inatt igen för säkerhets skull. Pixie ville ut mitt i natten så det var ju bra.

Ibland är det jobbigt att vara utsugen mamma, i synnerhet när man inte vill äta o dricka. Pixie kan inte trugas på ngt sätt, nu är det bara att hoppas hon kommer igång. Hon dricker välling med mixad lever, men de näringsrika pullorna och vanligt vatten avvisar hon. Jag vill inte ge henne välling mer än en gång om dagen.
När man tittar på valparna nu börjar man kunna se att Viktor kommer att bli mycket ljusare än Signe på kroppen. Så spännande att se hur det slutligen kommer att bli.
I alla fall är det  ju Signe vi kommer att behålla, vilken färg och teckning hon än kommer att få. Lillgullet!!

Nu hojtar Pixie att hon vill ut, så ni får ha en skön lördag!!

Med huvudet ut mot världen

För en gångs skull är det inte bara rumpor jag fångat med kameran, Viktor har somnat med huvudet ut mot Stora Världen :-) Det verkar som om han är den livligaste och mest företagsamma av dom. Han är också den som ökat mest i vikt, från 126 gram till nästan 170 gram från natten till onsdag till fredag morgon. Signe som vägde mer från början ligger nu bara 10 gram eller så före Viktor. Lite svårt att väga dem eftersom de inte ligger still i vågskålen, och jag får kämpa med Pixie som hela tiden försöker norpa dem tillbaka från vågen. Tror nog att hon skulle lyfta dem i nackskinnet om jag inte höll henne tillbaka. Måste ju väga färdigt. Det är inte tal om att hon godvilligt låter mig låna dom, hon är på dem och slickar så fort jag tar någon av dem i handen.
Hon talar om när hon behöver gå ut, men ger sig knappast mer än minimal tid att uträtta sina behov. In till bebbarna, fort, fort!! Jag kämpar för att hinna torka av det mesta våta från tassar o mage innan hon rusar in till lådan igen. Vilken hängivenhet!!
Bekymret med Pixie nu är att hon inte vill dricka vatten och äta, Majsvälling med eller utan  mixad kycklinglever dricker hon ivrigt, torrfodret har hon bara ätit en gång. Nå, det bättrar sig förhoppningsvis. Vägde henne igår, 3,4 kg. Alltså 2 hekto under normalvikt.
Valpmormor, dvs jag, har fått riktigt mycket sömn i natt. Visserligen har jag sovit påklädd under filten bara, men ganska många timmar sammanlagt. Varje gång jag vaknat har allt varit lugnt i valplådan, ungarna snuttar o Pixie sover men inte djupt.

Skönt, jag kan se fram emot en dag utan gårdagens trötthet. Kanske jag till och med kan ägna mig åt lite annat än valpbilder. Så skönt att ha arbetsbänken med min laptop härinne i sovrummet, alldeles nära valplådan, kan ju inte sitta hela dagarna och beundra, även om man gör det en hel del. Bara njuta av att se de små liven och mamma Pixie. Jag förundrar mig över hur det instinktstyrda mammabeteendet gick på som en klocka när första valpen föddes. Inga tveksamheter här inte. Tänker på när jag kom hem med Lena från BB. Inte var jag så säker då inte. Nu var det ju så att jag jobbat som barnpsykolog, och jag fick uppleva en konflikt mellan inläst och inbyggt. Till slut la jag symboliskt upp all boklig kunskap på hatthyllan i hallen och var bara modersinstinkt.
Det var som sjutton!! Jag tror mig ana blå himmel och en kommande sol. Så skönt det vore med lite annat än regn och grått!!
Ha en skön fredag!!

Hängiven mamma, trött mormor

Pixie står knappast ut med att gå ut ock kissa i en minut, tjuter som en stucken gris och vill genast in till valparna igen. Tiken, lilla Signe har lite svårt att suga, hon måste stimuleras en hel del, Kan ju inte bero på att hon är för liten, hon var ju den största av dom, men är i alla fall den som ökat minst i vikt.
Pixie har äntligen börjat äta de förhatliga pullorna för dräktiga o digivande tikar, som hon nobbat förut. Bra! Hon är också förtjust i majsvälling. Har börjat blanda lite kycklinglever i, det lär stimulera mjölkproduktionen.
Ack ja, mycket att tänka på för lilla mormor, som inte får så mycket sömn. I gengäld har jag fått magkatarr av allt kaffe.
Ha en skön torsdag!

Valparna kom inatt

Fem dagar före beräknad tid, en hane på 126 gram, och efter ytterligare över 2 timmar, en tik på 145 gram.
Nu är både Pixie o jag ganska slaka. Jag är så innerligt tacksam mot vännerna Ingela och Karin som var här och offrade sin nattsömn för att hjälpa oss. Lite bilder

Pixie har ont

Här kommer Viktor, jag bara fick det namnet till mig, får gå bra som "arbetsnamn", med rumpan först.
Han var på hugget direkt, väldigt livlig, och sög sig fast som en liten igel

Sedan verkade Pixie lugn, inget mer värkarbete på länge. Ingela och Karin var ute och vallade henne i omgångar för att få igång värkarbetet igen. Efter över två timmars väntan kom äntligen en tik med huvudet först. Gud signe, sa jag, så nu kallar jag henne Signe tillsvidare. Hon ville inte riktigt släppa, moderkakan kom inte med, så vi blev tvungna att klippa navelsträngen ändå.

Moderkakan kom en halvtimme senare, sedan spred sig lugnet.Pixie fick vila lite och jag somnade till en timme ung.

Fick lite besvär att få Signe att greppa spenen och börja dia, men det har nog löst sig nu. Får vara uppmärksam, för hon verkar inte så på hugget som brorsan, trots att hon är större.
Nu är jag trött och hungrig. KAFFE!!!!

Kanske snart...

Pixie har fått en temperaturdipp, just nu var hon nere i 37,0 mot normala över 38 grader. Hon har klart förändrat sitt beteende idag, ligger i valplådan i stället för hos mig. Hon fattar mer än man tror. Vi får se om det är tillfälligt, det är ju fortfarande fem dagar till beräknad valpning. Jag är beredd, har allting hemma både för Pixie o mig. Magen är rakad. Se så fin den är med sina pigmentfläckar! Tuttarna har olika färg beroende på pigmenteringeen.
Det kom ju lite hastigt på, jag menar temperaturdippen, hade inte tänkt börja tempa redan, men när jag märkte hur förändrad hon var i sitt sätt så var det lika bra att bereda sig på att det kan ske när som helst.
Om jag har förstått saken rätt är det två hormoner som kämpar i hennes kropp nu, det som vill sätta igång valpningen, och det som håller emot. Därför kan temperaturen åka upp och ner under flera dagar, till valpningshormonet slutligen vinner och förlossningen börjar.
Håll tummarna med mig att allt kommer att gå väl!! Valparna rör sig båda två i alla fall, även om man inte kan likna det vid ett halvt fotbollslag som Ingela upplevde. Nå hon fick ju fyra valpar, Tea alltså. Pixie skall ju bara få två, så de har väl bättre plats att vara på.
Ett annat tecken är att Pixie matvägrar. Inte en bit av älsklingsrätten kokt kyckling vill hon ha.
Nu skall jag ägna mig åt Pixie ett tag, hon ligger här bredvid och pratar med mig.


Ha det bra i regnet!!! Om ni kan :-)

Alltid nära, nära!

Så fort jag flyttar mig mellan rummen rompar Pixie med, hon skall ha ögonkontakt, se vad jag sysslar med. Hon är ju inte speciellt kelig av sig, förståeligt med den uppväxten, men vill vara i samma
rum som jag. Hon var ju enda barn till en mamma som var utstött av flocken, och därför låg i en egen inhägnad. Pixie fick klara sig bäst det gick i den stora flocken av stora o små hundar. Som hon sa till BrittMarie, djurprataren. "Där på det gamla stället fick jag slåss för att få plats, och jag tycker inte om att behöva slåss. Här är jag prinsesa av mig själv" Lilla pyret!!
Idag tänker jag strunta i torrfodtret, som hon ändå inte gillar, och servera kokt kyckling med grönsaker. Då får hon i alla fall i sig lite. Bättre det än svälta sig! De låter ju så övertygade i djuraffären att det här torrfodret minsann är det smakligaste de har, men det hjälper inte Pixie som på alla sätt har visat att hon inte gillar det, vare sig som det är eller uppblandat. man lyssnar sig blind på andra när man inte är så van själv.
Vi har små gosestunder varje dag, mest framför TVn, när allt är lugnt o matte inte sitter vid datorn. Jag älskar att känna hur de små valparna rör sig därinne, och Pixie älskar att bli smekt på magen.
Idag blir det nog rakning av magen, sista saken som behöver göras.
Jag kommer inte att vara ensam när hon skall föda. Vännen Ingela ha lovat komma, oberoende av tid på dygnet. det känns tryggt, hon har ju i alla fall varit med en gång, när hennes Tea fick sina fyra valpar.
Karin hade gärna velat vara med, hon var ju med vid parningen, hon är ju van uppfödare, men skall på en Spanienvecka just nu när det är dags för Pixie.
Ingela kör ju bil också, vilket inte jag gör, så om det krånglar till sig kan vi alltid komma iväg till Blå Stjärnan.

Ha en mysig dag inomhus ni som har möjlighet! Här varnas för massor av regn och översvämningar!

Ingen tungviktare precis!

Pixie har gått ner igen, till samma vikt hon hade vid parningen. De två bebbarna rör sig i alla fall, det är huvudsaken. Hon är fortfarande så liten i maten, men inte mager i alla fall.
Sex dagar kvar, om vi skall gå efter tabellen.
Inga andra större nyheter, fortfarande pigg o glad på våra promenader.
Vi får hålla tummarna för att allt går bra!!
Nu är det bara rakning av magen som återstår. Vi får hjälp av vännen Karin med det snart.
För egen del har jag gjort i ordning en datorplats vid arbetsbänken i sovrummet. Skall jag sitta och hålla koll på små nyfödda valpar, så måste jag ju ha något att göra när de sover sött och allt är lugn o ro.
Min laptop är flyttad dit, liksom den externa hårddisken med en massa filmer. Så jag är beredd.

Min stationära dator har fått ännu ett fel. Det lilla batteriet på moderkortet som håller reda på tiden behöver bytas, så den snälle teknikern kommer hit igen och gör det.
Jag hoppade på en påbyggnadsförsäkring för ytterligare två års service. 1100 nånting för två år är billigt om man räknar på att datorn vid det laget är fem år gammal.Man kan ju hoppas att alla delar som inte håller för tidens tand är utbytta då. Väl värt pengarna, för jag är väldigt förtjust i denna datorn. med 8Gb ram så är den alldeles utmärkt för mina behov. 24" skärm  ocksså, det är skönt.
Min laptop är alldeles utmärkt, men inte kan den ersätta den stationära, inte när det kommer till bildskapande.
Jag har starka planer på att lägga ner min Djurporträttsite nu när abonnemanget snart går ut. 1000 kr om året kostar den mig, och jag har inte fått några beställningar på månader. Meningen är ju att den skall betala sig själv i alla fall. Visserligen är den välbesökt, tror jag är uppe i 189.000 besök under mindre än två år, men tittare blir jag inte fet på :-) Nu har jag dessutom köpt en ny färglaser som grävde djupt hål i kassan.

Ha en skön söndag, trots molnigt väder! I alla fall mildare än igår, då det var nattfrost.

En vecka kvar.

Lillskruttan börjar lägga på sig vikt nu äntligen. Idag hade hon gått upp från 3,6 till 4,0 kg. 3,6 var alltså hennes lägsta vikt under matvägrarperioden. hennes midjemått är nu 40 mot de 33 det var från början.
Hon ser ibland helt inåtvänd och grubblande ut. Undrar väl vad som håller på att böka i magen :-)
Känns så tydligt hur de rör sig därinne, de små liven. Åååå, jag önskar så att allt kommer att gå bra!!!
På promenaderna är hon pigg o alert som vanligt, har väl dragit ner lite på takten bara. Vi har kortat av dem, inga mastodontrundor längre på över timmen. En halvtimme räcker gott.

Valplådan är på plats, tack vare snälla vännen Karin, som är cockie-poo-uppfödare (tror de heter så)
Den står vid fotändan av min säng, så när det är dags flyttar jag kudden åt andra hållet så jag kan ligga nära, nära :-) Sängunderredet med motor har fått flytta in bakom soffan i vardagsrummet. Jag kommer närmare golvet, och valparna får inga sladdar att gnaga sönder, det är ju livsfarligt.
Nu är det bara själva "matte" vi måste få ordning på. Min dygnsrytm alltså. Detta inlägg skriver jag nu strax före 4 på morgonen. Först somnade jag med Pixie i knät framför TVn, när Idol var slut, sov ett par timmar i stolen, satte mig vid datorn och somnade strax igen. Vaknade nyss och känner mig pigg. Vet ju att jag får alltför lite sömn, och på fel ställen. Ont i rumpan av att sitta o sova :-)
Jag är ju en periodare när det gäller sinnesstämning. Just nu är jag med i en undersökning på Mölndals Sjukhus om Bipolära tillstånd. Jag ville gärna hitta fram till ett läge där både uppåtperioderna och de återkommande depressionerna tonas ner lite. Kapa både toppar o dalar så att säga. Vi får se vad det ger.
Personalen där är väldigt rara människor, har varit på tre intervjuer och fått en stor hög papper att fylla i, självscanning. Sista besöket kommer att göras här hemma, det blir när valparna är några dagar gamla. Psykolog och sköterska åker hit, tänk så bussigt av dom!! Sköterskan berättade att bipolaritet kallas oxå för Konstnärssjukan :-). Kanske måste man vara lite knäpp för att va konstnär!!
Nu skall jag göra ett tappert försök att gå och lägga mig i sängen för en gångs skull. Pixie blir så lycklig då, somnar gott på min arm, och jag somnar som ett barn av lycka med en liten hund i famnen. God natt, eller God morgon, välj själv :-)

Fina tuttar, inte sant?

Nu har vi suttit o gosat med tuttar och valpar framför TVn i över en timme. Valparna rör sig så sakta därinne, känns underbart att hälsa på dom. Nästa vecka får jag hjälp  att raka henne på magen, så valparna hittar fram till maten. Valpbädden får jag låna av vännen Karin, den kommer i morgon. Bäst att vara förberedd, det är ju inte säkert valparna kommer på utsatt dag. Skall väl börja tempa i mitten på nästa vecka. Det ger ju en fingervis ning om när det kommer att ske. Livet är allt bra spännande!!!

Nybadad men trött

Nåja, badet gjorde vi i förrgår. Pixie har nu 12 dagar kvar till valpningen, och verkar trött. Äter nästan ingenting, tyvärr. Jag köpte lite extra näringsrik burkmat hos veterinären, den går ner, men inget annat direkt.
Nå, jag blev ju lugnad av veterinären, men visst skulle jag vilja se henne äta med god aptit!
På promenaderna är hon i alla fall pigg och glad.
Nu måste jag erkänna att mina nattvanor kanske påverkar henne. Jag är hopplös, kommer nästan aldrig i säng före kl 3 på natten. Ofta sitter jag uppe hela natten. Är inne i en energiperiod,  gör många bilder och är allmänt  aktiv..Jag umgås då och då med lite ängsliga tankar om att något skall gå snett, men försöker stoppa undan dom. Jag är annars ingen som tar ut saker i förskott. Inte när det gäller mig, men nu är det ju min älskade lilla hund det gäller. Vill så gärna att de båda valparna kommer levande och friska till världen!
Ha en bra dag, trots regn o rusk!!

Det blir två valpar!

I går morse ringde jag Västra Djursjukhuset för att be om råd om Pixies dåliga aptit. Hon äter ju bara bråkdelen av vad hon skall äta nu. De tyckte jag skulle komma in med henne och hade en tid redan samma dag. Efter diverse trassel med bussar kom vi lite försent, men det gick bra ändå. Efter undersökning sa vet. att hon var i perfekt form. Lagom hull och en pigg o mycket trevlig liten dam. Jag blev frestad att passa på att röntga henne för att få veta hur många valpar det ska bli. Två små valpar låg där som Yin&Yang med huvudena åt varsitt håll. Underbart!! Två blir precis lagom att ta hand om för mig som blir valpmormor för första gången.
Hoppas en av dom är en tik, för jag vill behålla en som kompis till Pixie. Hon behöver sällskap eftersom hennes matte sitter vid datorn ganska mycket så Pixie tycker livet är lite långtråkigt ibland. En kille skulle ju också funka om jag kastrerar honom vid 6 månaders ålder. Åhhh vad jag ser fram emot valparna!! Tiden rusar iväg med racerfart nu :-) Har börjat förbereda ganska bra, dragit om farliga sladdar till över Pappishöjd, rensat undan sånt de kan göra sig illa på. Vardagsrummet blir i alla fall förbjudet område medan de är små. Här finns ormboet av sladdar till tre datorer, skrivare, scanner,Tv och alla andra apparater. jag kommer ihåg när Pixie var valp, hur gärna de gnager på sladdar. Hon inskränkte sig som tur är till att demolera ett antal öronproppar till mina Mp3-spelare.  De är ju inte strömförande, så det gjorde inget.
Ha en skön dag! Solen skulle visst förgylla livet idag och i morgon!

Bara 18 dagar kvar!

Tiden går så fort. Jag kan inte fatta att det är mindre än tre veckor kvar tills valparna kommer. Hoppas verkligen det blir mer än en. Små valpar behöver syskon att leka med, precis som människobarn. Jag är själv enda barnet, så jag vet hur det känns att stå ensam emot vuxenvärlden.
Pixie är fortfarande enormt tetig med maten Hon får bara i sig en bråkdel av vad hon skall äta nu. Hoppas aptiten växer nu när valparna kommer att växa allt fortare. Nå hon var vid gott hull från början, så det går nog ingen nöd på henne. jag får leka o truga för att hon överhuvudtaget skall få i sig de näringsrika pullorna som skall vara hennes o valparnas föda från nu, och tills valparna är färdiga att lämnas vidare,
Det där att finna goda hem för dem är ju också något man måste tänka på innan. Jag känner jag har ett ansvar för att de kommer att få det bra. Inte hamna i ett hem där de vuxna jobbar heltid. En hund skall ju inte lämnas ensam mer än max fyra timmar för att inte lida. Annorlunda förståss om det finns fler hundar.
Det är mycket att tänka på när man skall bli valpmamma för första gången, jag har lärt mig massor, både från böcker och av vänner med vana.
Pixie är ganska morrontrött nu för tiden. Så fort jag lämnar sängen går hon upp och lägger sig tillrätta på min kudde o sover vidare några timmar :-) Ser gott ut, eller?
Ha en bra dag! Här regnar det som vanligt, hoppas ni har större tur!

Papillonvalpar i faggorna!!!

Det var verkligen längesedan jag skrev något i denna bloggen, har varit så upptagen med att skapa bilder och återknyta kontakter på Renderosity.
De senaste fotona jag har av Pixie, så som hon ser ut nu

MEN... nu har något alldeles nytt inträffat i Pixies och mitt liv: Pixie är dräktig, och väntar valpar ca 25 september.
Därför tänkte jag göra denna bloggen till hennes för ett tag.
Alltså börjar jag med att berätta bakåt i tiden, så ni kan följa historien från början.
När Pixie löpte för tredje dagen bara, så träffade hon "fästmannen" Diesel för andra gången. Tidigare hade vi av en slump mötts under en promenad, och de verkade komma bra överens. Jag var snabb och frågade om Diesels matte ville låta dom para sig vid nästa löp. Det varv OK.
Deras första möte då hon löpte gick inte så bra, för Diesel alltså. Han var klart intresserad, men eftersom Pixie inte var redo för parning, så fick han inte komma i närheten av hennes bakända :-)

Annnat var det då de träffades den 23 juli. Pixie var i höglöp, tionde dagen av löpet, så nu började en roliger dans. Det var första gången för Diesel också, så han försökte från alla håll o kanter komma till, började med huvudändan, men det funkade ju inget vidare. Diesels mattes mamma varv med, eftersom hans matte jobbade.Hon är proffsfotograf, och tog massvis med bilder på evenemanget. Till slut fattade Diesel hur man skulle bära sig åt, och vips så var parningen i full gång. Jag hade hjälp av vännen Karin som är van uppfödare. Der är ju så att hundarna sitter fast i varandra en tid efteråt på grund av att hanens penis svullnar inuti tiken. Då gäller det att man är två som håller i varsin hund, lugnar dom och hindrar att någon drar sig ur, det kan skada båda. Kallas att de hänger.
Här har jag gjort rtt litet collage av parningen. Vi körde tre dagar i rad för att vara säkra på att det skulle bli något.
Pixie tjöt i himmelens sky när oskulden rök :-), det gjorde väl ont.
Hon tjöt de nästa gångerna också, var väl ömt kan jag tänka,

Nu är jag i alla fall säker på att hon är dräktig. Hon har mått illa och kräkts, som många gravida kvinnor gör. Hon har matvägrat i tre veckor, inte gott att äta när man mår illa.
Främst i alla fall är hennes totala beteendeförändring. Från att ha varit ett yrväder till tonåring, har hon förvandlats till en lugn och fin liten kompis, som sover en hel del, eller bara ligger och filosoferar. Fortfarande alltid pigg på att promenera, fortfarande lika glad i människor o andra hundar.

Nu kommer jag att föra in lite data på vikt o sånt, både för min egen skull och för den som ev är intresserad.
Dagen innan parning vägde jag henne och tog midjemått
Vikt 3,7 kg, Midja 33 cm
Vecka 3 Åter inget, mår illa o kräks ett par gånger Vikt 3,6kg
Vecka 4 äter pyttelite. Har börjat med den specialkost för dräktiga o digivande tikar samt valpar  upp till 8 veckor, som kallas Starter mini. Den skall vara väldigt läcker i smaken, men Pixie nobbar den.
Vecka 5 Illamående igen, äter inte mer än bara lite på kvällen. Jag får lura i henne maten, blanda med leverpastej o rå nötfärs. Vikt 3,5 kg. Hon har alltså tappat två hekto under de här veckorna.
Midjemåttet har ökat till 36 cm, så hon är klart gravid. Jag är dock inte helt övertygad förrän jag känner fosterrrörelser. Hon kan ju vara skendräktig. Sånt händer.
Rå äggula från Karins höns, alldeles nylagda ägg, äter hon med förtjusning.
Jag har nu också fått i henne foder inbakat i nötfärs, nästan med tvång. Nu börjar valparna växa, och hon behöver vara i god kondition.
Nu har hon gått in i vecka 6 (av 9) och ökat vikten till 3,8 kg. Midja fortfarande 36 cm.
Så är vi framme vid dagens datum.
I går för 5 veckor sedan parades hon för första gången. Jag har hittat ett jättebra schema på nätet där man fyller i datum för första parningsdag. Sedan kan man följa dag för dag vad som händer i henne och med valparna.
Enligt det schemat skall man börja känna efter fosterrörelser från o med onsdag, 6 september, Sååå spännande!!

Kors, det här var det längsta inlägg jag någonsin skrivit, Hoppas ni orkar läsa. Ni behöver ju inte, kan bara titta på bilderna om ni vill :-)
Vi har lite gissningstävlan här, hur många valpar det blir.
Jag säger fyra, två flickor och två pojkar.
De flesta gissar också på fyra. Vi fär väl se!!
De blir naturligtvis renrasiga små pappisar!

Naturligtvis kommer jag att uppdatera med foton på valparna när (om) dom kommer.
Detta är alltså Pixies egen blogg ett tag framåt
Nu är klockan midnatt, och det är dags att krypa ner i bingen för oss.
Jag är en riktig nattskramla som gärna är uppe till både 2 och 3 på natten, men är så sömnig under dagen, så att jag somnar om jag sätter mig ner, om så bara för en liten stund. Sunda nattvanor efterlyses!!

Ha en skön söndag. Ta vara på den sol som ev. bjuds, eller gå ut i skogen o plocka svamp!!