Smycken av InVisionArt


söndag 21 mars 2010

Pixieporträtt...min finaste modell.


Det känns som om mitt liv styrs av den här lilla varelsen nu. Jag har börjat uppskatta våra promenader mer o mer, allteftersom snö o vinter försvinner. Vårfen har börjat bra, av snöbergen återstår mindre, men helt svarta berg, efter lager på lager av grus o salt. Tror hon behöver hjälp av maskiner som sopar undan gruset så den genomlortiga looken naturen har nu försvinner. Bara att ha tålamod antar jag.
Pixie löper för första gången och är kanske lite mer rastlös än vanligt, så vi är ute mycket. Jag har dessutom ingen större kreativ lust nu, så vad återstår? Lyssnar mycket på talböcker förståss, och ett o annat porträtt blir det ju. Annars ramlar livet bara på, veckorna försvinner i rasande fart. Jag tror tidsmedvetandet ändras när man blir äldre. Antingen går tiden fortare eller så är jag själv långsammare, det lutar åt det sista alternativet :-) Nu väntar kaffet på mig.

1 kommentar:

Mitt andrum sa...

Hoppas att du har haft sköna promenader med din underbara modell. Ingen sol här men 6 grader varmt. Pixie verkar vara en foglig modell i ditt fotograferande. Jag har testat att göra skakbilder. Har du gjort det någon gång? Känner att jag måste variera mig. kram barbro