Att inte höra till

Det var faktiskt mer än tre dagar sedan jag var ute längre än till brevlådan. Vädret inbjuder inte till promenader precis, o jag är nog lite lat. När den kalla dystra årstiden kommer, tänker jag ofta på de hemlösa, som inte har någon mysig lägenhet att kura in sig i. Nu lyser adventsljus i alla fönster, och det måste vara svårt för de som inte hör till, som inte har en säng ens. Jag känner mig så lyckligt lottad som har en sådan fin liten lägenhet, med uteplats, så katten Simon går ut och in som han behagar. Men som sagt...alla har inte tillnärmelsevis det.