Ju äldre jag blir, desto mindre gillar jag övergång till höst o vinter. Förr var hösten min bästa tid , jag vandrade timme efter timme i Bergslagens skogar och plockade svamp och njöt av färger och dofter som hör hösten till. Tyvärr sätter min rygg stopp för långa utflykter numera, och de svampmarker jag kan nå till fots här i Rävlanda bjuder inte på någon rikedom precis. Visst tar jag mina korta promenader, nu mest med kamera, men njutningen är inte längre så stor. Kanske är det åldern också, vad vet jag? I alla fall kan jag på bild skapa den magin jag saknar i levande livet. Minnena finns ju, och jag älskar höstens färgskala.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar